Att röra sig kan göra att man får mindre ont

När smärta startar i ryggen så får man, via reflexer, en ökad spänning i muskulaturen kring det smärtande området. Den här spänningen, eller muskelkrampen, kan i sig göra att det gör det gör ännu mer ont. Man kan få en så kraftig muskelkramp att ryggen ser sned ut. Då kan det vara svårt att gå, sitta eller ligga. Smärtan och krampen sitter normalt i några dagar, upp till en vecka.

Kroppen har system som kan göra att man får mindre ont, bland annat spelar så kallade endorfiner roll. Endorfiner är kroppens eget morfinliknande ämne. Att hålla sig i rörelse ökar endorfinerna, medan vila och stillhet minskar dem.

Smärta kan ge nedstämdhet

Smärtan kan påverka bland annat den dagliga fysiska och psykiska prestationsförmågan, samt även sömn och sexliv. Det kan i sin tur påverka hur man mår rent allmänt och skapa nedstämdhet och hopplöshetskänsla. Relationen till anhöriga och arbetskamrater kan påverkas, inte bara av den försämrade förmågan att klara av sysslor hemma och på jobbet, utan också av att man mår psykiskt sämre av värken i sig. Smärtan kan även väcka tankar om att det är något allvarligt fel. Värken blir då svårare att bära. Då är det viktigt att man får hjälp med att bli av med sin oro.

Nedstämdhet kan göra att smärtan blir svårare att hantera

Hur man mår spelar också roll för hur man reagerar när man får ont i ryggen. Om man till exempel är nedstämd, har problem hemma eller på jobbet eller om arbetssituationen är dålig kan ryggbesvären bli ”droppen som får bägaren att rinna över”. Smärta är svårare att hantera om man inte är i psykisk balans och det kan i sin tur bidra till att smärtan håller i sig och blir långvarig. Ont i ryggen orsakas däremot inte av psykiska besvär.